Prinsen

Som sagt eftersom jag inte har en scanner så kommer de nå dikter jag skrev runt 2009.

 Den Fina Prinsen

Den fina prinsen på den vita springaren som skulle rädda en från ondskans klor förvandlades till ett stort grönt vårtigt monster med stora utåtstående ögon.

Ur mungiporna kom fradga fram krypandes och hans andedräkt lukta döda ruttna lik med en gnutta av mögliga brödskivor.

Hans hud är så rutten så bara man nudda han far en bit av huden ner som en kladdig sörja som sen ligger och bubbla på marken.

Istället för räddad blir man inlåst i hans näste som stinker svek, lögner och girighet,

Väggarna e aldeles täckt av gammal hud och gammla kötträster.

Han slukar små flickors själar till frukost, lunch och middag,

Deras kroppar sparar han sedan och lägger längst in till vänster i grottan där dom sedan får ligga å ruttna samman.

Så små flickor, luras inte av prinsens fina yttre.